titta vilken fin grej man

 hittade på youtuben

nyvacken har skiit ont i alrana idag:( nu ska jag ut med hunden sen blir det plugga litte käka fruckost och träffa nadine på stan sen ikväll ska älskling sova här och vi ska ha myskväll!  

sen nästa dag har jag blivit 16 hihihi:)  

nu ska jag plugga litte lagom sen blir det sängen hehe:) 

puss på er alla sötnosar  

älskling och jag låg i mitt kolsvarta rum i sängen idag och pratde och pussades vi ligger offta och filosoferar tilsamans... vi pratade om liv eftter döden älskling bärettade om vad han trode... och han sa att han trode att de livet vi lever idag är bara början att det är som ett liv som är till för att lära sig ungäfär och att ni vi dör att livet väll börgade då... och ska jag vara ärlig så tror jag på honnom 

men jag tror många människor tror på livet eftter döden för at de är så rädda för att alting ska ha ett slut. och är det int eigentligen det nästan alla religoner byger på ifrån örgan? liv eftter döden att bygga upp något ifrån vad folk fruktar?

och om man nu tycker livet är så himmla tråkigt och jobbigt och nästan är hellt säker på livet eftter döden varför ska man då gå runt och ha det dåligt? joo för att man är osäker och är rädd för slutet 

jag vet inte vilket jag är rädd för jag tror inte jag är specielt rädd för at alting bara skulle bli svart förär det fallet så vet man inte äns om det ju? 

jag tror på de jag tror hell enkelt... och jag vet att jag är sjuk i huvet när jag säger såhär i mångas ögon men jag bryr mig inte om det för jag tror vad jag vill tro på  

hmmm nu är den där personen på mig som inte ycker jag kan stava igen:P haha jag tror jag vet vem det är ip nummert kunnde jag spåra till västerås men ine längre så haha jag tror jag vet vem det är nu;) haha patetiskt...

käraste emma... jag mins och älskar hur vi brukade rusa igenom natten släpper allt och bara springa som galingar i storstadens ljus... det var så mycket änklare då men inget kan bli vad det en gång var.. med dig har jag så många minen nu håller vi på att väksa upp mer varge dag... varge dag mer måsten och mer som ligger på våra axlar sakanr trygeten från gammla dagar med dig men inget tar tilbacks dem vill återvända men ändå inte min stad är för litten.  vi ses mer sällan hella tiden... en gång var det bara du och jag emma bara du och jag. vi som alltid hjälpte varandra pratade varge kväll i telefånen diskutera allt vi kom och tänka på. nu ser jag hur allting bara rinner bort från mig de är de dagarna jag lever då och idag jag vill leva i resten av mitt liv för de är då jag lever det är då jag är lycklig och mår bra... kommer ihåg hur vi bara kunnde släppa allt när vi sågs hur dåligt allt annat känndes när det var du och jag som pratde så var allt bra

emma hurtig du kommer alltid vara min bästa vän!      haha inte så serjösa bilder

OHHH skkööönt redan helg för min del höhöhöh;) är ledig imorgon pga av en begravning... vilket inte är lika kul flaggan i skolan är på halvflagg och i b huset på ksk så har de ett bord med en vit duk en ros tända ljus ett foto på simon och en bok där man fick skriva om honnom. tycker så synd om hans föreldrar och alla de i hans närhet.... de var som nadine sa tänk att du ska rinag din kommpis och så bah jusst jah han finns juh inte längre? det finns så mycket sorligt med en sån här situvation och det finns inge tillräkligt värdig att säga heller de som kännde honnom måste nu bära på en enorm smärta för resten av livet... som ett virus en stark sjukdom som alldrig går att bli av med för resten av livet... tänkt dig själv.. du skulle aldrig bli dig själv igen och du skulle nog förstöra själv för många i din närhet. tänk dig att behöva begrava ditt egna barn? jag vet vad mening med livet är redan... och det är att njuta och att leva det och ibland bara släppa alla måsten. det handlar ochså om att få leva utt de man känner: lycka, smärta,kärlek, vänskap alla är lika vktiga och kopliterar varandra var dig själv och var stolt vad som än händer stå upp för dig själv och litta på dig själv. när livet blir mörkt och marken försviner under dina fötter och du konstant faller måste du börga klättar steg för steg mot ljuste låtta det ta sin tid och den smärtan som behövs lått ingen bära dig upp dig lått ingen ta resan ifrån dig för då sitter smärtan kvar där och blir väre med tiden. när du nått ljustet är de värt det 

tack ni som lyssnar ser mig för den jag är

tack ni som respekterar och tror på er själva

tack alla ni som vågar vara er själva

och tack alla ni som ser människor för vad de värkligen är

i en värld av extrem skönhet blir det normala fult.